Ekologisk bomull - varför det?

 

På själva växten sitter det blommor, det är dessa blommors frökapslar som är den egentliga bomullen.

Man sår bomullsfrön på hösten och sedan växer plantorna tills de blir höga. Man kan väl säga att det blir manshöga. De växer i ca nio månader innan man kan skörda bomullen.

Bomullsbuskens blommor slår ut som ljust creme-färgade, därefter ändrar de färg bara på ett par dagar till rosa. Efter tre dagar ramlar blomman av och då har den blivit röd.

Frökapseln blir stor som ett hönsägg och efter cirka en månad har fibrerna uppnått sin fulla längd. När kapseln är mogen öppnar den sig och bomullsfibrerna sväller ut och torkar. Detta blir sedan till en tuss. Det är tussen man sedan plockar. Efter plockningen rensar man tussen från allt skräp. De frön som blir över från bomullen änvänds bla till olja i livsmedel och till djurfoder. Den rena bomullen packar man i bomullsbalar.

Bomullen och dess historia

Bomull är en planta som tillhör samma familj som Hibuskusen och okra (en ettårig eller flerårig ört med ursprung i tropiska Afrika). Den producerar ett naturellt fiber som bla används i tillverkning av kläder, lakan, dukar etc. De växer vilt som buskar eller träd i de flesta tropiska trakter. Odling sker för det mesta i subtropiska och tempererade klimat.

Ingen vet riktigt hur länge bomullen har använts inom textil produktion. Vetenskapsmän som har sökt igenom grottor i Mexico hittade faktiskt bitar av bomullsbollar och bitar av bomullskläder, som visade sig vara minst 7000 år gamla. Bomullen som de hittade liknade väldigt mycket den bomull som idag växer i USA.

Historien säger oss följande:

Bomullen kom till Sverige under Vikingatiden. Man har odlat bomull i Indien i stor skala i mer än 5.000 år. Sedan 3.000 år f Kr. i Indus River Valley i Pakistan odlade man bomull och vävde kläder. Mayaindianerna tillverkade bomullsvävnader av hög kvalitet på 600-talet f Kr.

Arabiska köpmän introducerade bomullskläder till Europa runt 800 e Kr . Vid 1.500 e Kr var bomullen känd i hela världen. På 1500-talet och 1600-talet började man odla bomull i USA. Men det var inte förrän den stora upptäckten av bomullsmaskinen 1720 i England som bomullstillverkningen fick riktigt fart.

Odling

Bomullsbusken behöver ett klimat med 175 till 225 frostfria dygn och när den växer behöver den mycket rikligt med vatten. Under skörden är bomullsfibern väldigt känslig för regn, och för en god avkastning och god kvalitet krävs att skörden sker vid torrt och soligt väder.

Bomullen har följande egenskaper: 
Stor tvättålighet, goda slitstyrka och förmågan att svalka i varma klimat.

Fibrernas ojämna yta gör att bomull lätt tar åt sig smuts och fordrar därför kraftig tvätt för att bli ren (hög tvätt-temperatur), men tack vare tvättåligheten skadas den inte av den hårda behandlingen.

Den isolerar inte värme så bra - detta beror delvis på den låga elasticiteten. Bomullskläder är däremot svala och lämpliga för varmt klimat, det är själva Cellulosafibern som leder bort värme från huden.

Länder

I de flesta länder är bomullsodlingen mekaniserad men i de flesta U-länder behöver det inte alls vara så. I USA, Europa och Australien är odlingen mekaniserad. De viktigast producenterna av bomull finns i USA, Ryssland, Kina, Indien, Pakistan, Argentina, Peru, Turkiet, Egypten och Sudan.

Påverkan på miljön

I dag täcker bomullen nära hälften av världens textilproduktion. Klädesbranschen ökar och fler och fler människor vill ha kläder. Pga detta ökar tillverkningen och detta innebär ett allvarligt hot mot unika livsmiljöer och mot sötvattensförsörjningen för tusentals människor i olika delar av de fattiga producentländerna.

Konstbevattning

Eftersom bomullen behöver mycket vatten för att växa och inte alla länder har naturlig nederbörd innebär det att man får ersätta vatten på konstgjord väg "konstbevattning". Detta i ett läge där redan flera länder lider brist på vanligt dricksvatten. Detta ger följande effekter: bidrar till brist på grund- och ytvatten. Djur och växter påverkas när deras vattendrag minskar eller kanske helt försvinner.

Besprutning mot skadeinsekter

Bomullen behöver även mängder av jordbruks-kemikalier, för att minska angrepp från skadeinsekter och ogräs. Det beror dels på att den har en lång växtsäsong och på att blomning och fröbildning tar tid. Men det beror också på att den bomull som odlas kommersiellt idag inte är väl anpassad för den plats där den odlas.

Tre av de mest fruktade skadedjuren är bomullsmal, tobakknölfly och majsknölfly.

Odlingarna behöver årligen en fjärdedel av världens användning av insektsbekämpnings-medel och en tiondel av ogräsmedlen. Bomullen besprutas när den växer och sedan även när bomullen skördas. Vid skörd besprutas plantan med avlövningsmedel, liknande medel som användes under Vietnam och andra världskriget. En faktor med detta är om insekterna försvinner så försvinner ju även många fågelarter och andra djur.

Tvättning

Även när bomullen tvättas genomgår den flera tvättsteg för att avlägsna spinnoljor, fett, varpklister mm. Tvättmedlen innehåller flera olika kemikalier.

Färgning

Färgningen anses vara den mest miljöstörande ledet i textilindustrin. I vissa länder när man färgar bomullen förekommer vissa farliga kemikalier som är helt förbjudna hos oss som tex pentaklorfenol, som används mot mögelfläckar på tyget och bensidin, ett färgämne som är starkt cancerframkallande.

Utsläppen kan innehålla kemikalierester och syreförbrukande ämnen. Vanligt salt används i stora mängder vid färgningen. Saltet kommer ut med avloppsvattnet och orsakar stora problem eftersom både yt- och grundvatten får förhöjda mängder salt.

Skrynkelfritt

För att materialet skall bli så skrynkelfritt som möjligt används tex formaldehyd som har cancerframkallande effekter. Många av desa gifter sprider sig vidare i näringskedjor och riskerar att på sikt att påverka och rubba funktionerna i viktiga ekosystem.

Människor som arbetar med bomullen blir även sjuka när de exponeras för kemikalier. Miljöproblemen med bomullen slutar inte med odlingen. Hälso- och miljöfarliga ämnen används även i senare led i produktionen fastän det finns andra alternativ att ta till.

Detta ger följande effekter: 
Besprutning skadar både människor och naturen.

En vanlig bomullströja kan innehålla uppemot 250 olika restkemikalier.

De skadliga ämnena försvinner först efter ett 10-tal tvättar.

Tyvärr finns ingen direkt statistik på hur många fall av sjukdomar och allergier som orsakas av kläderna vi bär, men allergier och hudbesvär ökar stadigt.

Ekologiskt odlad bomull

Bomull som odlas ekologiskt, där använder man inga bekämpningsmedel och stressande gödningsmedel. Detta göra att slutprodukten blir av högre kvalitet, får längre fibrer och ökad livslängd.

Vilka krav ställs på ekologiskt odlad bomull?

  • Produktionen ska ske med vatten samt vara energisnål.
  • Bekämpningsmedel används inte.
  • Naturliga gödningsmedel och kompostering sker, vilket försäkrar kommande generationer jordar med god näringstillgång.
  • Att man använder alternativlösningar till farliga avlövningsmedel eller så handplockas bomullen vid mer småskalig produktion

Vad händer inom odlingen av ekologisk bomull?

Det har börjat att odlas ekologisk bomull på flera håll i världen. Den ekologiska odlingen kom igång vid 1989/1990 talet. Tyvärr odlas den fortfarande i mycket liten skala och de brukar säga att den står för ca 0,1 procent av världens bomullsproduktion. Men vad som är glädjande är att mängden av ekologiska odlingar ökar i världen. Klart den hade ökat ännu mer om efterfrågan hade varit större.

De länder som idag odlar ekologisk är bla: USA, Turkiet, Australien, Nya Zealand, Peru, Uganda och Kina mfl. Andra länder som är på gång är Argentina, Brasilien mfl.

Att ändra till ekologisk bomulls odling

En övergång från vanlig konventionell odling till ekologisk bomulls odling kräver många grundläggande förändringar i odlingsteknik, val av grödor m.m.

Det räcker inte bara med att stoppa med handelsgödsel och bekämpningsmedel och sedan köra på som vanligt. Om man inte längre använder handelsgödsel måste man ta helt annan hänsyn till lokala produktionsförutsättningar, till jordstruktur, bördighet, m.m.

När man inte heller längre använder kemisk bekämpningsmedel måste man försöka förebygga ogräs och skadegörare genom olika odlingsåtgärder.

Det kan ta många år innan en vanligt odling blir en ekologisk odling.

Det finns en del bönder som har börjat gå över till ekologisk odlad bomull och innan de helt kan klassas som ekologiska tar det alltså ca 3 år. Men idag finns det företag som köper upp bomullen under tiden den "håller på att bli" ekologisk, det kallas "cotton - in conversion". Om det är sådan bomull skall det stå i klädesplagget.