Ekologisk bomull - varför det?

 

Det är bomullsväxtens frökapslar som är den egentliga bomullen.

Man sår bomullsfrön på hösten och sedan växer plantorna tills de blir manshöga. De växer i ca nio månader innan man kan skörda bomullen.

Bomullsbuskens blommor slår ut som ljust creme-färgade, därefter ändrar de färg på bara ett par dagar till rosa. Efter tre dagar ramlar blomman av och då har den blivit röd.

Frökapseln blir stor som ett hönsägg och efter cirka en månad har fibrerna uppnått sin fulla längd. När kapseln är mogen öppnar den sig och bomullsfibrerna sväller ut och torkar. Detta blir sedan till en tuss. Det är tussen man plockar. Efter plockningen rensar man tussen från allt skräp. De frön som blir över från bomullen änvänds bla till olja i livsmedel och till djurfoder. Den rena bomullen packar man i bomullsbalar.

Bomullen och dess historia

Bomull är en växt som tillhör samma familj som Hibuskusen och okra (en ettårig eller flerårig ört med ursprung i tropiska Afrika). Den producerar en naturlig fiber som används i tillverkning av kläder, lakan, dukar etc. De växer vilt som buskar eller träd i de flesta tropiska trakter. Odling sker för det mesta i subtropiska och tempererade klimat.

Ingen vet riktigt hur länge bomullen har använts inom textil produktion. Vetenskapsmän som har sökt igenom grottor i Mexico hittade faktiskt rester av bomullsbollar och  bomullskläder, som visade sig vara minst 7000 år gamla. Bomullen de hittade liknade väldigt mycket den bomull som växer i USA i dag.

Bomullen kom till Sverige under Vikingatiden. Man har odlat bomull i Indien i stor skala i mer än 5.000 år och redan 3.000 år f Kr. i Indus River Valley i Pakistan, odlade man bomull och vävde kläder. Mayaindianerna tillverkade bomullsvävnader av hög kvalitet på 600-talet f Kr.

Arabiska köpmän introducerade bomullskläder till Europa runt 800 e Kr. Vid 1.500 e Kr var bomullen känd i hela världen. På 1500- och 1600-talet började man odla bomull i USA, men det var inte förrän industrialismen kom som användningen av bomull riktigt fick fart i Europa.

Odling

Bomullsbusken behöver ett klimat med 175 till 225 frostfria dygn och när den växer behöver den mycket rikligt med vatten. Under skörden är bomullsfibern väldigt känslig för regn, och för en god avkastning och god kvalitet krävs att skörden sker vid torrt och soligt väder.

Bomullen har följande egenskaper: 
Stor tvättålighet, god slitstyrka och förmåga att svalka i varma klimat.

Fibrernas ojämna yta gör att bomull lätt tar åt sig smuts och fordrar därför kraftig tvätt för att bli ren (hög tvättemperatur), men tack vare tvättåligheten skadas den inte av den hårda behandlingen.

Den isolerar inte värme så bra - detta beror delvis på den låga elasticiteten. Bomullskläder är däremot svala och lämpliga för varmt klimat, det är själva cellulosafibern som leder bort värme från huden.

Länder

I de flesta länder är bomullsodlingen mekaniserad men i en del länder sker den fortfarande manuellt eller delvis manuellt. I USA, Europa och Australien är odlingen mekaniserad. De viktigaste producenterna av bomull finns i USA, Ryssland, Kina, Indien, Pakistan, Argentina, Peru, Turkiet, Egypten och Sudan.

Påverkan på miljön

I dag täcker bomullen nära hälften av världens textilproduktion. Klädesbranschen ökar och fler och fler människor vill ha bomullskläder. Pga detta ökar tillverkningen och detta innebär ett allvarligt hot mot unika livsmiljöer och mot sötvattenförsörjningen för tusentals människor i olika delar av de fattiga producentländerna.

Konstbevattning

Eftersom bomullen behöver mycket vatten för att växa och inte alla länder har naturlig nederbörd innebär det att man får ersätta vatten på konstgjord väg "konstbevattning". Detta i ett läge där redan flera länder lider brist på vanligt dricksvatten. Det ger följande effekter: bidrar till brist på grund- och ytvatten. Djur och växter påverkas när deras vattendrag minskar eller kanske helt försvinner.

Besprutning mot skadeinsekter

Bomullen behöver även mängder av jordbruks-kemikalier, för att minska angrepp från skadeinsekter och ogräs. Det beror dels på att den har en lång växtsäsong och på att blomning och fröbildning tar tid. Men det beror också på att den bomull som odlas kommersiellt idag inte är väl anpassad för den plats den odlas på.

Tre av de mest fruktade skadedjuren är bomullsmal, tobakknölfly och majsknölfly.

Odlingarna använder årligen en fjärdedel av världens förbrukning av insektsbekämpnings-medel och en tiondel av ogräsmedlen. Bomullen besprutas när den växer och sedan även när bomullen skördas. Vid skörd besprutas plantan med avlövningsmedel, liknande medel som användes under Vietnam- och andra världskriget. En följd av detta är att insekter försvinner och då försvinner ju också många fågelarter och andra djur. Gifterna påverkar också människor som odlar, skördar och på andra sätt arbetar med bomullen.

Tvättning

Även när bomullen tvättas genomgår den flera tvättsteg för att avlägsna spinnoljor, fett, varpklister mm. Tvättmedlen innehåller flera olika kemikalier. Vid tvätt och färgning går det också åt stora mängder vatten.

Färgning

Färgningen anses vara den mest miljöstörande ledet i textilindustrin. I vissa länder använder man farliga kemikalier som är helt förbjudna hos oss som tex pentaklorfenol, som används mot mögelfläckar på tyget och bensidin, ett färgämne som är starkt cancerframkallande.

Utsläppen kan innehålla kemikalierester och syreförbrukande ämnen. Vanligt salt används i stora mängder vid färgningen. Saltet kommer ut med avloppsvattnet och orsakar stora problem eftersom både yt- och grundvatten får förhöjda salthalter.

Skrynkelfritt

För att materialet skall bli så skrynkelfritt som möjligt används tex formaldehyd som har cancerframkallande effekter. Många av dessa gifter sprider sig vidare i näringskedjan och riskerar att på sikt påverka och rubba funktionerna i viktiga ekosystem.

Människor som arbetar med bomullen blir även sjuka när de exponeras för kemikalier. Miljöproblemen med bomullen slutar inte med odlingen. Hälso- och miljöfarliga ämnen används även i senare led i produktionen fastän det finns andra alternativ att ta till.

Detta ger följande effekter: 
Besprutning skadar både människor och naturen.

En vanlig bomullströja kan innehålla uppemot 250 olika kemikalierester.

De skadliga ämnena försvinner först efter ett 10-tal tvättar.

Tyvärr finns ingen direkt statistik på hur många fall av sjukdomar och allergier som orsakas av kläderna vi bär, men allergier och hudbesvär ökar stadigt.

Ekologiskt odlad bomull

Vid odling av ekologisk bomull använder man inga bekämpningsmedel och stressande gödningsmedel. Detta göra att slutprodukten blir av högre kvalitet, får längre fibrer och ökad livslängd.

Vilka krav ställs på ekologiskt odlad bomull?

  • Produktionen ska ske med vatten samt vara energisnål.
  • Bekämpningsmedel används inte.
  • Naturliga gödningsmedel och kompostering sker, vilket försäkrar kommande generationer jordar med god näringstillgång.
  • Att man använder alternativlösningar till farliga avlövningsmedel eller så handplockas bomullen vid mer småskalig produktion
  • Att man inte odlar genmanipulerade växter, GMO.